Fem månader senare
Mycket vatten har runnit under broarna sedan sist! Först och främst vill jag välkomna er alla tillbaka till bloggen!
Vi har varit med om en hel del sedan det senaste inlägget. Bland annat har vi varit i Sverige men det vet ni ju redan. Vi har sålt vår bil (ja, igen) och köpt en ny. Killen som köpte den hade med sig en pistol vid förhandlingen, han kände aldrig att han fick användning av den som tur var. Vi har varit på roadtrip och kört nästan hela vägen till Kapstaden. Min kusin Emma och kompis Emily har besökt oss under hösten, dödskul tycker vi! Istället för att skriva så mycket så följer här en bildberättelse!
Första anhalt på sverigeresan, hos mina föräldrar på Dödmansskär. Ett trevligare ställe än det låter kan jag meddela, då syftar jag inte på föräldrarna utan det där med döda män. Såklart!
Mera Sverige, vi fick äran att vara med och fira Pascals föräldrar som fyllde år. Vi fick även lite kvalitetstid med Linda och André.
Åter i Durban, vår bil vägrade starta och vi kom inte ens iväg till affären. Tur att vi har generösa hyresvärdar som mer än gärna bjuder på ägg!
Ett indiskt rederi hade MEDVETET strandat ett odugligt, rostigt gammalt skepp utanför Durban. Indierna vägrade sedan hämta hem det så Sydafrika drog ut skeppet 5 km utanför kusten och sänkte det till botten, intressant lösning tycker vi.
Jag fick följa med Pascal och flyga, utan instruktör numera.
Ingen kommentar. Pascal tycker hemskt mycket om att grilla helt enkelt.
Pete och Shelly hemma hos oss på fredagsmys.
Stor banan, skitstor.
Promenad på standen i Umhlanga.
Stora hundar med stora hjärtan. Inte rumsrena dock (vet av erfarenhet).
Märkligaste parkeringsplatsen. Hur tänkte de här egentligen? Yes, det är vi som klämt in oss där.
Min födelsedag. Drinkar på Breakers Resort.
Tack Tomas och Lena! Svenska Elle, synd att portot är dubbelt så dyrt som ett lösnummer.
Till dig Martina. Ingen mataffär dock, men typ.
Tittut.
Stranden vid Umhlanga.
En kan spela och en bara förstör. Gissa vem?
Picnic vid 1000 Hills.
Ett kärt återseende med Emma efter två år. Här på safari i Addo Elephant Park.
Emma och en zebra-rumpa.
Ett, för oss, nytt inslag vid safari. Vilda strutsar. Ligger tvåa på min favoritdjurslista som toppas av söta djungelgrisar, tänk Pumba i Lejonkungen.
Våra hyresvärdars hus i St Francis Bay som vi fick låna under vår roadtrip med Emma. Helt fantastiskt läge.
Mys på verandan.
Jag badade också men var för snabb för att fastna på bild. Tusen nålar kan beskrivas som en njutning jämfört med detta, sjukt kallt.
Turistfällan Stormsriver längs Garden Route, check.
Stormsriver, Garden Route.
Vi tyckte vågorna var stora och häftiga, nu på bilden så.. Ni skulle ha varit där.
Som sagt, ni skulle ha varit där.
Vi åt ostron och drack vin till lunch i den lilla staden Knysna som ligger längs Garden Route.
Sedan övergick vi till godare skaldjur.
Pascal valde väg, gissa vad som hände. Inte så mycket, det här i ungefär tre timmar.
Mera berg.
Allting går att lösa, speciellt om man har en sedel eller två i fickan.
Emma fick följa med och flyga.
Och jag också såklart.
Det tyckte Emma var roligt. Ja, det sa hon iallafall.
Vi drack naturligtvis drinkar på Oysterbox.
Höjdpunkten under Emilys besök var när vi kom hem från apoteket och fick duka upp en buffé av alla vitaminer vi inhandlat.
I måndags skrev Pascal sitt sista CPL-prov. Han får resultatet nästa vecka. Vi har dock tagit ut segern i förskott och redan firat.
Vi har varit med om en hel del sedan det senaste inlägget. Bland annat har vi varit i Sverige men det vet ni ju redan. Vi har sålt vår bil (ja, igen) och köpt en ny. Killen som köpte den hade med sig en pistol vid förhandlingen, han kände aldrig att han fick användning av den som tur var. Vi har varit på roadtrip och kört nästan hela vägen till Kapstaden. Min kusin Emma och kompis Emily har besökt oss under hösten, dödskul tycker vi! Istället för att skriva så mycket så följer här en bildberättelse!
Första anhalt på sverigeresan, hos mina föräldrar på Dödmansskär. Ett trevligare ställe än det låter kan jag meddela, då syftar jag inte på föräldrarna utan det där med döda män. Såklart!
Mera Sverige, vi fick äran att vara med och fira Pascals föräldrar som fyllde år. Vi fick även lite kvalitetstid med Linda och André.
Åter i Durban, vår bil vägrade starta och vi kom inte ens iväg till affären. Tur att vi har generösa hyresvärdar som mer än gärna bjuder på ägg!
Ett indiskt rederi hade MEDVETET strandat ett odugligt, rostigt gammalt skepp utanför Durban. Indierna vägrade sedan hämta hem det så Sydafrika drog ut skeppet 5 km utanför kusten och sänkte det till botten, intressant lösning tycker vi.
Jag fick följa med Pascal och flyga, utan instruktör numera.
Ingen kommentar. Pascal tycker hemskt mycket om att grilla helt enkelt.
Pete och Shelly hemma hos oss på fredagsmys.
Stor banan, skitstor.
Promenad på standen i Umhlanga.
Stora hundar med stora hjärtan. Inte rumsrena dock (vet av erfarenhet).
Märkligaste parkeringsplatsen. Hur tänkte de här egentligen? Yes, det är vi som klämt in oss där.
Min födelsedag. Drinkar på Breakers Resort.
Tack Tomas och Lena! Svenska Elle, synd att portot är dubbelt så dyrt som ett lösnummer.
Till dig Martina. Ingen mataffär dock, men typ.
Tittut.
Stranden vid Umhlanga.
En kan spela och en bara förstör. Gissa vem?
Picnic vid 1000 Hills.
Ett kärt återseende med Emma efter två år. Här på safari i Addo Elephant Park.
Emma och en zebra-rumpa.
Ett, för oss, nytt inslag vid safari. Vilda strutsar. Ligger tvåa på min favoritdjurslista som toppas av söta djungelgrisar, tänk Pumba i Lejonkungen.
Våra hyresvärdars hus i St Francis Bay som vi fick låna under vår roadtrip med Emma. Helt fantastiskt läge.
Mys på verandan.
Jag badade också men var för snabb för att fastna på bild. Tusen nålar kan beskrivas som en njutning jämfört med detta, sjukt kallt.
Turistfällan Stormsriver längs Garden Route, check.
Stormsriver, Garden Route.
Vi tyckte vågorna var stora och häftiga, nu på bilden så.. Ni skulle ha varit där.
Som sagt, ni skulle ha varit där.
Vi åt ostron och drack vin till lunch i den lilla staden Knysna som ligger längs Garden Route.
Sedan övergick vi till godare skaldjur.
Pascal valde väg, gissa vad som hände. Inte så mycket, det här i ungefär tre timmar.
Mera berg.
Allting går att lösa, speciellt om man har en sedel eller två i fickan.
Emma fick följa med och flyga.
Och jag också såklart.
Det tyckte Emma var roligt. Ja, det sa hon iallafall.
Vi drack naturligtvis drinkar på Oysterbox.
Höjdpunkten under Emilys besök var när vi kom hem från apoteket och fick duka upp en buffé av alla vitaminer vi inhandlat.
I måndags skrev Pascal sitt sista CPL-prov. Han får resultatet nästa vecka. Vi har dock tagit ut segern i förskott och redan firat.
