Jossans Afrika

Igår så blev vi bjudna på grillfest mitt på blanka dagen av hyresvärden himself. Mycket trevligt! Han gjorde klart för oss att när vi i framtiden känner lukten av grillat så är vi varmt välkomna att delta i festligheterna. Alltid. Den där Andrew är en hyvens kille måste jag säga. Vi har nu ätit grillat hela helgen. Kan man tröttna på det? Jag tror inte det faktiskt.

Bland festdeltagarna fanns bland annat en polis. Han skrämde upp oss rejält med hans läskiga historier. Han sa bland annat det här minnesvärda citatet: "När någon rånar dig så måste de knivhugga dig, jag vet inte varför, så är det bara!" Sedan berättade han om när han sköt sin hund. Han tyckte att 400 Rand för att få den avlivad hos veterinär var hutlöst dyrt. "Jag hade inget val!" som han själv uttryckde det. En kula till hans pistol kostar bara 1,08 Rand.

Mer om kampen mot ödlor. Som Pascal så pedagogiskt försökte förklara för mig igår: När man är rädd för ett djur så brukar man säga som tröst att djuret är nog mer rädd för dig. Men det kan man inte säga om mig och ödlor. Den kan omöjligt vara mer rädd än vad jag är. Inte för att rädd är rätt ord, skräckslagen beskriver situationen bättre.

Det värsta är att jag har börjat smitta Pascal med min skräck för de små krypen. Han berättade att han också har börjat tycka att de är läskiga. Eller mer att själva situationen är obehaglig. När jag blir så där hysteriskt, då måste det ju vara för något som är riktigt farligt. Något livshotande.



Just nu sitter Pascal inne i den här maskinen. Sedan ska han skriva sitt första prov. När det är färdigt så kommer han hem till mig, jag längtar! Jag var stolt, blev stoltare och nu är jag stoltast! Han är så himla duktig.