En sydafrikansk vän
Jag har fått en vän. Eller rättare sagt vi har fått en vän. Vakthunden.
Yida är en oerhört klok och fin hund, något som även avspeglar sig i hennes val av vänner (host!). Pascal är som jag tidigare nämnt inte speciellt förtjust i hundar men det är annorlunda med Yida. Den här vovven charmar brallorna av honom.
Varje gång vi kommer in på uppfarten möts vi av en viftande svans och små, kärleksfulla nafsningar i händerna, sedan erbjuder hon alltid eskort till dörren. Hon känner nog av att vi är invandrare och inte hittar så bra.
När vi badar, badar också Yida. Hon är en fantastisk simmare och tar minst en simtur per dag. Det kan vara förklaringen till att poolen inte är så fräsch alla gånger.
Men det absolut finaste av allt är när hon ligger utanför vår ytterdörr och vaktar. Och det gör hon ständigt, dag som natt. Allt detta, innan jag köpte hennes kärlek med ost.
Förklaring: Misären i bakgrunden har fått gräsbeklädnad under dagen.
Det känns tryggt att ni fått en vakthund! Kan hon vakta er mot ödlor oxå? Bifogar färska hälsningar från alla i Sundsvall.
Lena: nej, tyvärr så är hon helt ointresserad av ödlor, annars är hon helt felfri!:) Hälsa tillbaka!
Åh vad kul med en hund! :)
Jossan, du är sååå duktig på att skriva, skrattar ihjäl mig varje gång!
Puss o saknar dig!
Josse: ja, hon är hur söt som helst! vad roligt:) jag saknar dig också, massor!
Så söt liten krabat! Du ska veta att jag tänker på dig jätteofta och är hela tiden inne på din blogg, vilken tur att du skaffade den, annars hade jag levt i ovisshet :)
Jag kan inte annat än hålla med Josse, du skriver otroligt underhållande, men du har ju alltid varit väldigt verbal!
Saknar dig som tusan. Puss!
Naw vilken söt vovve, måste kännas tryggt :) Puss
Märta: åh Märtis! jag saknar dig också, som tusan! vad roligt att du läser! nu tycker jag att du bokar en biljett, bums!
Anna: ja, verkligen hon är världens finaste! åh, är nästan lite kär!
