Jossans Afrika

Nu är vi äntligen framme i Durban.
Resan har varit lång och jobbig men samtidigt väldigt rolig.

Jag och Pascal hamnade bredvid en amerikansk kvinna på flyget från London, hennes dotter bor i Kapstaden. Hon ägnade någon minut åt att förklara vad IBM är för företag (där hon hade arbetat tidigare) artiga som vi är så avbröt vi henne inte med att säga att vi mycket väl känner till IBM.

Väl framme i Kapstaden blev jag tvingad av Pascal att lämna ifrån mig mitt pass till honom med motiveringen:
"Nytt land, nya lagar, här får kvinnor inte ens äga mark"
Men jag tror faktiskt att han mest var nervös över att jag skulle slarva bort det. På flygplatsen i Kapstaden hade de två stycken narkotikahundar, pyttesmå. Skulle gissa att det var någon slags terrier. För Pascal som inte är så där, låt oss säga jätteförtjust i hundar var missnöjet stort när den ena lämnade en blöt fläck efter nosen på hans handbagage.
"Fan, jag som är allergisk!"
Men han blev genast på bättre humör när han fick syn på taxfreeshoppen som annonserade smirnoff vodka för 20 rand (ungefär detsamma i sek) och utbrast:
-Jossan! jag tror att vi är hemma!

På flygplatsen i Durban möttes vi av fantastiska Linda och David som skjutsade oss till vårt B&B där vi ska bo den kommande veckan. Jag måste säga att poolen var en riktig besvikelse, ser ut som en ankdamm, utan fåglar då förstås. Jättesmutsig med massor av löv. Men den lätt alkoholiserad mannen vi hyr utav har lovat att den skall vara ren imorgon (tveksamt). Här på vårt B&B har vi också sällskap av en väldigt illaluktande hund och en katt som lider av svår fetma, den där rabiessprutan hade kanske inte varit en sådan dum idé ändå? men det är lätt att vara efterklok.