Panik!
När vi vaknade imorse var elektriciteten avstängd. Inte något jätteovanligt här dock. Problemet vara bara att den aldrig kom tillbaka. Både jag och Pascal hade slut på ström i våra datorer, tv:n fungerade naturligtvis inte, alla svenska böcker har vi (jag) läst ut. "Vad gjorde man förr i tiden egentligen?" som Pascal uttryckte det.
Vi bestämde oss för att åka ner till Checkers för att handla inför middagen med Lindah och David imorgon. Då hände en av de läskigaste sakerna någonsin. Det blev strömavbrott inne på mataffären. Ett totalt mörker och kaos. Pascal vid mjölkdisken på andra sidan affären, jag vid flingpaketen bredvid en skräckslagen indisk kvinna som börjar ta på mig i ren panik. Då utbryter riktig panik. Jag skriker på Pascal och försöker slå bort hennes händer så gott det går. Till slut så tänds några lampor iallafall (bättre än ingenting). Jag skakade i säkert en timme efteråt utav chock.
Elen kom tillbaka för ungefär en timme sedan. När då jag gick in i köket för att tända lamporna så möttes jag, naturligtvis, utav en ödla. En ganska stor ödla dessutom. Det påminde mig om frågan jag fick från Pascal tidigare i veckan: "Om jag skulle ha hittat en död ödla hemma hos oss, skulle du vilja att jag berättade det då?" Skitkul.
Det var inte den här ödlan jag såg, den här bor i Hluhluwe men den såg likandan ut minus festmåltiden i munnen.
Tack Jossan att du är tillbaka i etern. Det har varit en svår tid att leva i ovisshet beträffande era förehavanden. Skickar med en länk om hur det blir när Pascal om några år börjar i flygbranschen.
Tomas: Nu behöver du inte leva i ovisshet längre! Jag däremot... jag är nyfiken på länken du skickade, skicka den gärna igen!
Söt bil! Nä, utan ström är man ganska handlingsförlamad:)
