Durban från ovan.
Idag hade jag den stora äran att få följa med Pascal på en flygning. Det Pascal skulle öva på idag var instrumentflygning. Vilket innebär att han får sätta på sig en skärm likt en sådan som man sätter på en nyopererad hund som inte ska gnaga på sina sår. I Pascals och övriga pilotstudenters fall är denna till för att skärma av verkligheten utanför så att de istället ska fokusera enbart på alla mätare och mojänger inne i planet.
En del i dagens flyglektion bestod av steep turns vilket ledde till följande konversation: "Det är kommer bli lite g-krafter idag så det kan hända att du börjar att må lite illa!" blev jag varnad av Pascal innan vi åkte. "Vart ska jag kräkas då? Tömmer jag handväskan och kräks i den?" undrade jag. "Nej, du kan kräkas ut genom fönstret!" svarade Pascal. Fräscht.. Som tur var mådde jag kanon hela resan för väl i flygplanet insåg jag att mitt fönster inte gick att öppna. Nu i efterhand så tycker jag att Pascal skrämde mig lite i onödan..
Pascal under vingen.
Jag i en helt naturlig pose bredvid planet.
Pascal kollar oljan.
Pascal kollar bränslet som han sedan sprutar ut på min fot (en liten detalj bara).
Fina Durban.
Pascal med skärmen och Samuel som säkerhet.
Något jag hade kallat "meddelande från utomjordingar" om jag vore galen. Jag nöjer mig med "gräs".
"Sagan om ringen-kullar" 
Världens sjunde största hamn.
Moses Mabhida stadium.
Umhlanga, här bor vi.
